The Danish Jules Verne Society.
Til Verneportalen, to the main
menu
The Danish Jules Verne Society was founded september tenth
2005.
The purpose of the Society is:
-
to be a forum for interchange of information about Jules
Verne
-
to encourage interest in - and deepen knowledge about the
works of Jules Verneto collect material for a complete danish Jules Verne
bibliography
-
to collect further material with relation to Jules Verne
and Denmark(theater, movies etc.)
-
- especially information concerning Jules Verne´s
2 travels with visits in Denmark.
Applying for membership of the Society (we have no membership
fee) by e-mail to selskabet@jules-verne.dk
L'association danoise Jules Verne
L'association danoise Jules Verne a été
crée le 10 septembre 2005.
Les buts de l'association sont les suivants:
-
créer une forum d'échange et d'information
sur Jules Verne
-
susciter l'intérêt et approfondir la connaissance
des oeuvres de Jules Verne
-
collecter toutes les données possibles à la
création d'une bibliographie danoise de Jules Verne
-
collecter tout matériel ayant trait à Jules
Verne et au Danemark (théâtre, film etc...) et notamment les
informations relatives à la venue de Jules Verne au Danemark.
La participation (gratuite) à cette association
passe par l'envoi d'un
courriel à l'adresse suivante: selskabet@jules-verne.dk
Sociedad danesa Jules Verne
(Det danske JULES VERNE selskab).
La Sociedad Danesa Jules Verne fue fundada el 10 de septiembre
del 2005, en el año del centenario de la muerte del escritor francés.
Entre los propósitos de la sociedad están:
ser un foro de intercambio de información sobre Jules Venre, promover
el interés en el estudio y profundizar en el conocimiento de la
relación de Verne con Dinamarca, especialmente con lo relativo a
los dos viajes que Verne hizo a ese país. Por último, completar
los datos para elaborar una bibligrafía completa en danés
de las obras del autor.
Las personas interesadas en ser miembros de la sociedad
pueden escribir a:
Lejf Rasmussen
Correo electrónico: Lejf.Rasmussen@psy.ku.dk
Sitio INTERNET: http://www.jules-verne.dk/engelsk.html
Nyeste hilsner, debat og indlæg
bl.a. fra den svenske yahoo-gruppe.
Alle er velkomne, betragt dette som en nordisk verne-blogg.
30. april 2008:
Hello:
I'm Ariel Pérez, member of JV fourm, webmaster of a site in Spanish
about the author and director of a recently created online magazine about
Verne itself. I'm writing you because I'm interested to
translate an article I have found in the website of The Danish Jules
Verne Society.
It is about "Jules Verne in Copenhagen". I would like to include it
in my ezine its for next edition to appear next month (http://jgverne.cmact.com/Misc/MVActual.htm)
I would like to know if I have your authorization to translate the article
and publish it in "Mundo Verne" Thanks for your time.
Best, Ariel
Dear Ariel,
Thank you for your interest in our article about
Vernes visits to Copenhagen.
As it is our common interest to communicate information
about Vernes life and work, you will of course hereby have our permission
to translate and publish the article in "Mundo Verne". Our only conditions
are that the original information about authors and the danish Verne society
are published with the article, and when it is published, you inform us,
so we may put a link to your translated
article into our danish web-site.
We hope, this is ok for you, so we wish
you luck, and look forward to hear from you.
Best wishes on behalf of the Danish
Jules Verne Society Lejf
8. februar 2008: Fra Per J:
Hei Lejf, og øvrige; takk for velkomsthilsen samt medlemsinfo!
Det lyder forlokkende med et besøk i kjellerbaren under Fønix.
Det en stund siden jeg var i København, det er en deilig by.
Jeg kommer gjerne igjen, da tar jeg selvsagt kontakt.
Det var interessant å lese ditt vedlagte manus. Informativt mht
Selskapets tilblivelse.
Ellers høres det spennende ut å kunne utveksle info om
skandinaviareisene og beslektede temaer med andre medlemmer.
Jeg mener jeg har sett JV sin dagbok fra reisen i glassmonter på
biblioteket i Amiens, og jeg har en infohefte med bilder derfra. Jeg har
lurt på hva for en skandinavisk bygning som er på billedet
som også er gjengitt i Portalens fine artikkel om reisen (Stabburet
fra Telemark i dagboken kjenner jeg godtnok igjen)
Dere i Selskapet vet vel navnet på slottet?
Fotokopi af dagbogen, stilt til rådighet av Dr. Friedemann Prose
i Kiel; disponerer dere den – er det mulig for andre å få
lese i forskningsøyemed?
Bokmanuset fra skandinaviareisen, ”Joyeuses Misères de Trois
Voyageurs en Scandinavie”, finnes jo også i den store JVsamlingen
i det omtalte bibliotek, men den er det ingen som for se, utrolig nok!!
Men første kapitlet ble jo utgitt i 2003.
Selv har jeg et eksemplar av magasinet GEO med dette 1. kapitlet
om miséren med de lystige skandinaviareisende.
(sender gjerne bilder om ikke dette allerede er i Portalens arkiv)
Ellers litt news fra Norge:
Radioen her hjemme snakker i dag om ”Jorden rundt på 80 dager”
- som nå kanskje skal selges til utlandet!!
Saken er at Den Norske Opera etter flere års bygging i april-08
skal inn ett nytt monumentalt operhus, liggende ved sjøen i Oslo,
lik operaen i Sydney.
http://www.operaen.no/sw381.asp
(tegnet av ”Snøhetta-arkitektfellesskap” som også har
tegnet det nye biblioteket i Aleksandria,
http://no.wikipedia.org/wiki/Sn%C3%B8hetta_AS)
Operaens åpningsforestilling heter ”Jorden rundt på 80
dager”:
http://www.kulturkompasset.com/index.php?AID=598&TID=4
Grunnet tekniske forsinkelser er forestillingen utsatt:
http://www.nrk.no/nyheter/kultur/1.4727328
http://www.operaen.no/sw12871.asp
http://www.ballade.no/nmi.nsf/doc/art2008020416281081284504
Nå viser det seg at komponisten Gisle Kverndokken ikke vil vente,
men akter å forsøke å selge forestillingen til en annen
opera i Europa.
Ha en fin helg alle!
Med vennlig hilsen Per Johan
5. februar 2008: Nyt medlem !! Og Zvi-billeder:
Mange takk for svar og synspunkter.
Det er flere som nok deler dem, jeg har også en annen kommentar
dertil, knyttet til Dal-Rjukan-Telemark og boken "det store loddet, no9672"
- mer om det senere om dere er interessert.
Ellers, ang. medlemskap; Ja, jeg siger tak-
Kanhende kan dette innledes med et bidrag som en evt. J-V.dk-web-headline
knyttet til de siste dagers triste nyhet om vår alles Zvi Har´El
sin bortgang;
I såfall; Her er det nye "medlems" -privat bilder av
Zvi Har-El. (Zvi med blå caps, Andrew i blå skjorte) Jeg har
i en bisetning tidl, nevnt at jeg var på hans foredrag i Amiens.
I tillegg stod vi ved siden av hverandre sammen med min bekjent Andrew
Nash (www.julesverne.ca) og de andre representantene fra North American
Jules Verne Society foran Jules Vernes grav på minnehøytideligheten
på Madeleine-kirkegården i Amiens 24. mars 2005.
(mer info og bilder mm fra symposiet "Mondial Jules Verne 2005"
senere om det har interesse.)
med beste hilsen Per Johan
5. februar 2008:
1861 eller 1862: fra Per Johan:
Mens vi er igang med detektiv-virksomhet har jeg et spørsmål
til:
Som jeg nevnte, har jeg lest deres interessante utlegning om
bl.a. -61 reisen.
Jeg er meget godt kjent med det meste av forskningen på JV´s
liv og levnet og er fullstendig klar over riktigheten av årstallet
som dere også konkluderer med. Men flere steder møter vi ,som
dere vet årstallet -62 (ikke minst i romanen fra Telemark "no.9672"
-1971-utg.)
#
Det som jeg i lang tid har grublet over, er hvorfor JV i sitt brev
av 1898 til Svensken F.Vetterlund skriver 1862 ? (gjengitt i Uno Asplunds
bok)
-dette har jeg aldri fått sjansen til å snakke med kjennere
om. Selv har jeg regnet med at dette er høyst vanlig glemsomhet
etter 36 år, ikke noe mer.
Har dere snakket om dette?
----------------
Slik kan vi garantert blive ved.....
Det er mange ting å ta tak i.
#
Selv er jeg igang med et skriveprosjekt som gjør at jeg trenger
å finne ut om reisevirksomheten til JV/Hetzel´s "ghost-writer"
André Lauri (Pascal Grousset), som bl. a skrev L’Épave du
Cynthia.
Er det noen av dere som kjenner til om han reiste i Skandinavia, evt.
til vest og nord Norge? Jeg forsøker å finne ut hvem
som i virkeligheten har "researchet" Cynthia -boken.
Det var mange ting på en dag.
Fortsett det gode arbeid i bokhyller og på web!
Vi skrives - beste hilsen Per Johan i la Norvége
4. februar 2008:
Endelig kontakt med Norge:
Ærede med-Vernianere!
Jeg kunne ikke motså å svare på deres nettsteds
"etterlysning" på www.jules-verne.dk ;
"....- så der er øjensynligt Jules Verne-samlere i Norge!!
Nu mangler vi blot kontakt fra en af dem."
Ja, det er absolutt JV-interesse i Norge, men jeg vet ikke om noen
andre ......enn undertegnede.
(Det var ellers trist å lese om Zvi Har’El’s bortgang.
Jeg kjente ham ikke, med hadde glede av å høre hans
foredrag på
"Le centenaire mondial 2005 – Rencontres internationales á Amiens"
-100 års minne-symposium i anledning JV i 2005. Såvidt jeg
vet var vårt "lille Norsk Jules Verne selskap", min sønn og
jeg, de eneste registrerte skandinaviske deltagere.)
Jeg har hatt glede av å lese tekster på jules-verne.dk noen
ganger. Nettstedet fant jeg under søk etter info om skandinavia-reisen
i 1861.
Selv er jeg 52 år gammel multimedia-produsent fra Sandefjord
i syd-norge. Jeg har samlet og lest Jules Verne kontinuerlig i over 30
år. Noen fanatisk bibliofil er jeg ikke, men har nok én versjon
av bortimot samtlige JV romaner, men kun et fåtall tidlige/1.utgaver.
Da jo ikke Norge var en selvstendig stat før i JV´s
dødsår, er mine gamle bøker naturlig nok på andre
skandinaviske språk enn norsk. Min samleaktivitet har vært
styrt av lesing og ønsket om å bli kjent med hele forfatterskapet
og består ev det som for meg er "leselige" språk. Dvs.
i tillegg til de skandinaviske, av engelskspråklige og endel spanske.
Inkludert biografier og lignene noe over 100 bind med JV på ryggen.
(mer om dette kanskje en annen gang)
Jeg har festet meg ved et par spørsmål på sidene
deres, og jeg har selv også et. Kanskje vi kan utveksle et og annet?:
http://jules-verne.dk/detaljerschou.html#samlinger
Forsider til Schou-utgaver i privat-bind; "...Skulle nogen være
i besiddelse af Schou-udgaver med forsidetegning eller farvevarianter,
der savnes i vores galleri, vil vi altid være meget taknemmelige
for en kopi" Dere har den sikkert, men jeg så ikke noe bilde: jeg
sender bilde av min "På opmåling i Afrika, Schou 1878
ref. Norsk bibliografi;
http://jules-verne.dk/norskeforlagtiden.html#norsk%20bokklub
...."Den norske bokklubben udgav i begyndelsen af halvfjerserne en
fin samling Verne på 5 bind. De kom alle i flere udgaver som omtalt
nedenfor. 1995 udgaven som er nævnt i BIBSYS er muligvis en misforståelse"
---PJM svar: Det er det nok ikke (misforståelse) jeg har begge
versjoner: (jeg kan sende bilde) Forlag: LIBRIARTE A/S 1995,
ISBN 82-445-0035-2
Kan dere hjelpe meg å identifisere og tidfeste denne utgaven
:
Den hemmelighetsfulde Ø (Il mysterieuse) se bilder merket: IM-gml_fors
dvs; første-tekst-side (forsatsblader mangler)
Som dere kan se, er den annerledes en mine vedlagte norske førsteutgave
eks. fra Cammermeyer Christiania ( merket: IM_cammermeyer_1-3_1876)
Med håp om spennende svar, beste hilsen Per Johan
Moe
pt.filmlærer Høgskolen i Vestfold
http://www.hive.no/telefon/viskort.php?&id=819
Drøftelse af et rødt bind fra Beijer:
28. januar 2008:
Hej!
Såg på Tradera en bok av Fredrika Bremer, "Grannarna",
utgiven av Beijer 1892 i ett band som visar mycket stora likheter med Beijers
röda Verneutgåvor.
Lade ett bud och fick boken för utropspriset. I dag kom den med
posten.
Det intressanta med boken är att ryggdekoren är identisk
med den som finns på ryggen till Beijers röda utgåva av
"Ingenjör Roburs luftfärd". Även priset som syns på
bakpärmen, 4 Kronor, är satt inom samma ram som på Verneupplagorna.
Teckningen, av Ödberg, på pärmens framsida liksom den
handtextade titeln och författarnamnet, är uppbyggt på
liknande sätt som i Beijers Jules Verne serie.
Jag kan nu inte undgå att fråga mig om dessa röda
band utgivna på 1890-talet var ett standardband i Beijers utgivning.
Är det någon som vet?
Hälsningar från en undrande
Jean Claesson
30 januar , Peter Harold om samme sag:
Hej Jean och övriga kollegor i JV-gruppen!
Jag är tyvärr olyckligt okunnig om hur det förhöll
sig
med Beijers standardverk. Med denna formgiving tycker
jag att det låter ganska påkostat och mer exklusivt än
de brungrå utgåvorna. Jag kan endast gissa.
Hälsningar Peter
30. januar: uddybning fra Jean
Hej Peter och ni andra!
Min undran om de röda utgåvorna från Beijers var standard
för förlagets så kallade godtköpsböcker beror
på att materialet i bandet var både billigt och enkelt.
Pärmar i kartong är klädda med ett billigt och oglättat
rött papper. Den främre pärmen med en tecknad omslagsbild
samt titel och författarnamn tryckt i svart medan den bakre endast
visar en liten ruta med priset i svart.
Pärmarna saknar hörnskoning och ryggen är av billig
tunn röd klot med två enkla svarta dekorelement och bokens titel
i svart. Till yttermera visso är inlagan sydd med en billig tunn tråd
som ofta har brustit eller skurit sönder arken i bunten.
Det hela måste ha sett klatschigt ut när boken var ny. Men
redan efter att ha passerat ett par läsare måste bokbandet ha
förlorat det mesta av sin röda charm. Inte minst framgår
detta av de röda Jules Verne från Beijers som har överlevt
som snedlästa halvt raserade bokruiner ända in i våra dagar.
Jag vet inte i vad mån andra författare, vid sidan av Jules
Verne, har bundits i rött kartonnage. Men visst borde det ha varit
frestande för förlaget att göra så.
Vem vet - inte jag.
Hälsningar Jean C.
1. februar fra Peter
Hej Jean!
Jag tycker att den här beskrivningen stämmer in på en
trave Karl May-böcker som jag råkade skaffa till min
(olästa) samling. Kan inte erinra mig att de kom från
beijers, men de kan kanske ha tryckts/bundits på samma
tryckeri?
/Peter
2. februar 2008: Og endelig fra Lars-Erik
Hej!
Jag har Jeans Bremer-band framför mig nu, och visst är det
ett band som är nära identiskt med Verne-banden, med samme T
Ödbergs signatur och allt! Och visst finns det fler sådana band
med olika innehåll – jag minns inte om det är Karl May eller
F Cooper, men jag minns i alla fall att jag sett sådana med vilda
västern-innehåll! Jag skickar en scannad bild till Bjørn,
så får vi se om och när han vill lägga ut den på
Verneportalen.
Och snart är det dags att fira födelsedag. Vem uppfinner
en Vernebakelse?
Keep swinging
Lars-Erik
Og fra Jean:
Hej igen!
Lustigt!
Peter svarade, på min undring, att han trodde sig minnas några
böcker av Karl May.
Jag svarade honom att jag trodde mig ha sett några F. Cooper
i den röda utstyrseln.
- och nu kommer Lars-Erik med både Karl May och Fenimore Cooper.
Det måste ha funnits många billiga röda band från
Beijer som inte har överlevt fram till våra dagar.
Inte bara med Jules Verne, Karl May eller Fenimore Cooper. Men vilka
flera?
Jean C.
10. januar 2008: reklamemærke fra Kunstforlaget 1913:
Fran Bernhard Krauth:
Dear Lejf, Dear all danish friends,
I bought this stamp via ebay, looks like the one who offered has a
lot of "ballon" - related stamps of this type to offer, but this one was
attracting my attention because of the Verne- relation. Advertising stamps
are well known and widely published also in Germany, but I have no idea
if there have been also Verne - related ones. Also our Verne - specialist
for Germany, W. Thadewald, didn't talked to me about such a thing. Also
the "jules Verne Bibliografie" from the Dutch Society doesn't report about
advertising stamps, but about various other items from advertising...
Also the stamp side from Zvi Har'El and the numberous items on the webpage
of Andrew Nash or others do not show such a thing - so it looks to me a
little bit unic that there is a danish advertising stamp having JV as subject...
Are there others related to Jules verne? Somebody have access to this catalogue
or "bibliography" of the danish advertising stamps? Is there a market for
collectors like with post stamps in Denmark?
Kindest regards Bernhard
To svar fra Henrik:
"It is my collector's stamp, that is shown in Verne-Portalen.
I do not know a specific history behind this particular stamp, but
in general, and for
a large number of years this kind of advertising stamps were used for
the marketing of all
kinds of goods, companies etc. There are thousands of them. So it is
not strange,
that "Kunstforlaget Danmark" has used this one in its marketing campaign
for the 1913-series
of Jules Verne novels.
The danish publisher Chr. Erichsen used the method as well - likewise
theatres used stamps
to advertise performances. There has in fact been written a "bibliography"
about the subject
danish collector's stamps. Funny that this one caught Berhard Krauths
attention. Does a similar
kind of stamps exist in Germany?
Best regards, Henrik
Dear Bernhard
I have in my collection several danish stamps related to Jules Verne
- amongst others a series of stamps from a theatre in Copenhagen with the
portraits of actors in the play "Around the world in 80 days".
There are in Denmark collectors of the stamps - a great many I think
- so there is a market. Prices are from a few danish kroner and up depending
on how rare(and old) the stamps are.
I have seen the "bibliography" on danish stamps, but I do not have
it. It is not like a catalogue on post stamps, so it is not near "complete"
and there are no prices in it. It is more like a monograph on the subject
with a lot of examples and pictures - but rather a beautiful book (and
a little expensive).
I think it is probable, that there are Jules Verne related german stamps
as well. But you don´t see them unless you look for them. I am certain,
that there are german collectors of stamps (information from one of my
contacts).
I hope this answers your questions. I look forward to hearing, that
you have found german stamps with a Jules verne relation :-)
Best wishes Henrik
2. januar 2008: fransk frimærkesamler:
Bonjours et bonne Année!
je suis menbre de la Sté Jules VERNE et des Amis de la Bibliotheque
et du musée Jules VERNE de NANTES. je collectionne tout sûr
" jules" en particularité la PHILATELIE et les
BANDES DESSINEES (comics) existe il dans votre Pays quelque chose qui
en fait partie ? et
connaissez vous quelqu'un qui peux me vendre ou échanger ces
types de demandes?
BIEN AMICALEMENT CLAUDE ELOUARD
claude-elouard@orange.fr
12. december 2007 om Sam J. Lundwall:
Sam J. Lundwall har på olika ställen skrivit om den mycket
tidiga svenska sf-tidskriften Stella som ska ha kommit ut 1886-1888 och
publicerat bland annat Jules Verne. Jag (och många andra) har sökt
efter den utan att hitta några spår av den. Nu har jag sammanställt
all känd information om Stella i en artikel här: http://vetsaga.se/?p=29
Hans (Person)
11. december 2007:
Hej alla!
Satt framför datorn och bläddrade i de gamla finlandssvenska
tidningarna som Lars-Erik Nygren nu tipsar om på Verneportalen när
jag avbröts av en duns ute i hallen. Det var det senaste fyndet från
Tingsryds Antikvariat som föll ner genom brevinkastet.
Fyndet visade sig vara ett svårt ruinerat exemplar av "Tre ryssars
och tre engelsmäns äfvenyr", första utgåvan på
svenska från Oscar L. Lamm 1874.
Det märkliga med denna är att pärmens förstasida
är helt annorlunda uppbyggd än på de två senare upplagor
som Lars-Erik Nygren visar på Verneportalen.
Mitt exemplar har en rak blindpressad dubbel ram runt fyra sidor och
i vardera av de fyra hörnen syns ett litet förgyllt ornament.
På pärmens framsida är titeln och författarnamnet
är satt på sex horisontella rader under vilka det finns en dekorpunkt.
Ryggen med den knappt läsliga vertikalt satta texten RESE-ÄFVENTYR
är för övrigt helt förstörd och pärmens svårt
slitna baksida har enbart en blindpressad ram.
Alltså har min ruinerade Tre ryssar ingen titel satt i bågform
och inte de blindpressade dekorationselement som finns på senare
utgåvor. Min bok är för övrigt bunden i blå
klot.
Lustigt nog är ramarna identiska med ramarna på den förstaupplaga
av "Begum" som jag har men ännu inte vet om den är i originalbandet
från Lamm.
Mvh / Jean Claesson
15. november 2007 om Asplunds bog:
Hej alla entusiaster!
Uno Asplunds bok "Jules Vernes underbara resor" är
förvisso en tillgång. Men jag har länge retat mig på
att den för mig är rapsodisk och inkonsekvent upplagd. Jag minns
till exempel den timma jag offrade på att leta efter Emil von Nord
och hans roman om tysken som reste till jordens medelpunkt.
Dessutom anser jag att avsnitten Noveller och Jules Verne på
svenska borde ha arbetats in i avsnittet om Jules Vernes produktion så
att läsaren slapp att bläddra fram och tillbaka när han
eller hon vill få fram en kronologisk ordning både för
samtliga romaner, de första svenska översättningarna samt
de olika förlag som varit inblandade i utgivningen.
Att andra avsnitt som "Senare upplagor" delvis blivit inaktuella
är helt naturligt och inget att gnälla om.
Den som vill ta del av allt nytt som letats fram ur den svenska utgivningen
hittar numera detta i den Danska Verneportalen. Att bläddra i denna
är betydligt nöjsammare än att bläddra i en alltmera
utsliten bok från Niloe. Glöm dock inte att Uno Asplunds egna
upplevelser av Vernes produktion är Asplunds egna, och dom kan ingen
ta ifrån honom.
Hälsningar
Jean Claesson
Kommentar fra Peter Harold (18. november):
Hej Jean och alla andra ledamöter av Svenska Jules Verne-akademin...!
När jag skrev "Den evige Jules Verne" utgick jag ifrån ett
begränsat antal verne-biografier, och jag fann själv att det
uppstod luckor som respektive biografförfattare passerat med tämligen
frikostigt
användande av konstnärlig frihet. Jag eftersträvade
att försöka göra min biografi så kronoligisk som
möjlig. Nackdelen blir att man berättar samma sak flera gånger;
dels i beskrivingen av hur Verne lade upp arbetet, hans resonemang med
förläggaren, sedan hur han ger sig i kast med korrekturet och
redigeringen av en föregående ännu inte utgiven roman,
sedan förberedelserna för roman nr 3; snabbt hopp tillbaka till
roman nr 2 som skickats till förläggaren och returnerats med
dennes anmärkningar; redovisning av bok nr 1 som trycks och tillhörande
mottagande,
åter fokus på bok 2 med förläggarens tillägg/ändringar
osv osv.Problemet är att varje novell och roman har sin egen spännande
historia, och bitarna infogas steg för steg under tidens gång.
Det mest genuina hade varit om Jules Verne skrivit en egen dagbok. Stor
skada att han inte gjorde det.
Jag har vissa planer på att skriva en reviderad och mer mogen
version av "Den evige Jules Verne". Jag kommer dock behålla den kronologiska
följden i berättandet. Titlar kan alltid hittas via index och
listor.Hälsningar Peter
10. november 2007 om de røde bind
fra Beijer
Hej!
Här en petitess om ryggdekoren på böcker ur den röda
Gottköpsupplagan i pappband med klotrygg från Beijers.
De flesta böcker ur serien, från 1800-talets sista årtiondet,
som man fortfarande kan hitta på antikvariat och i lumpbodar är
oftast svårt sönderlästa. De volymer som jag har och har
haft, är och har varit smutsiga och trasiga. En gång förmodligen
ur något barns flitigt utlånade och älskade bokskatt.
Men det var inte om detta jag vill skriva, utan om att ryggdekoren på
de olika titlarna i Gottköpsupplagan varierar vilket är ovanligt.
Även på böcker utgivna i serier på den tiden.
Vanligtvis var ryggarna uniformt utformade för att ge ett enhetligt
intryck i bokhyllan. Varför Beijers dekor inte är utformad så
vet jag inte.
Dessutom är arken hårdare skurna i Gottköpsupplagan.
Det skiljer cirka en halv centimeter i höjd och bredd mellan textsidorna
i de röda pappbanden och sidorna i de bruna blindpressade klotbanden.
Textytorna är självfaller de samma. Det röda pappbandets
pärmar är även något lägre och mindre än
pärmarna på den dyrare boken i blindpressad klot.
Är man bokbandsnörd så är man.
För övrigt är jag full av beundran över allt nytt,
även nytt om gammalt, som man kan hämta från Verneportalen.
Hjärtliga hälsningar
Jean Claesson
Om samme sag fra Lars-Erik:
Här är ytterligare ett av Beijers röda
klotband! Kapten Hatteras resa till Nordpolen, Beijers 1892.
Pris 4 kr i den här versionen!
Jean Claesson har tidigare funderat lite kring
ryggtitlarna på de här banden. Det förefaller, som om man
tryckte ryggtexten på tvären, när ryggen var tillräckligt
bred, d v s när boken var tillräckligt tjock, som i det här
fallet med Kapten Hatteras. Smalare böcker har ryggtexten längs
med ryggen, märkligt nog med olika stilsorter! Slarv, kanske?
(I Danmark kender vi det samme fra den tynde Schou
No.
9672 og Ungdommens version af En verdensomsejling)
7. november 2007 om Johnsons
Förlag
Om Adolf Johnsons förlag vet jag nästan ingen ting utöver
utgivningen av Ungdomsböcker.
Det var mycket indianböcker eller de goda vita människornas
kamp mot "vildar". Och till vildarna räknades inte bara indianer utan
även maorier, australneger, malajer, araber och svarta i Afrika. En
typisk bok från Ungdomens Bibliotek är No 75 "Bland Vildar",
från 1903. Den utspelar sig på Fijiöarna och är författad
av Reginald Horsley och översatt av H. Nordenadler
Adolf Johnson gav även ut romaner och faktaböcker.
I Svensk Läraretidning från 1903 annonserar förlaget om
att de just har gett ut "K. M:ts förordning om inkomstskatt" som innehåller
ett fullkomligt sakregister vilket skulle vara användbart för
landets taxeringsnämnder.
Slutligen kan jag bara säga lite om de priser som dagens antikvariat
begär för förlagets böcker. Som att "Antikvariat Hundörat"
ville ha 500 kronor för ett bättre ex av nr 5 "Martin Paz" innan
antikvariatet flyttade från Stockholm medan "Alfa antikvariat" för
något halvår sedan sålde slitna och snedlästa exemplar
av "Ungdomens Bibliotek" för 10 kronor styck. Jag har en del av utgivningen
men i normalt slitage och har inte betalat över 125 kronor för
någon. De flesta har kostat mig ca. 80 kronor styck.
Med all sannolikhet kan Lars-Erik ge dig adekvat fakta om förlaget.
Mvh / Jean C.
24. oktober 2007:
Hej på er!
Idag var jag på UB i Lund och tittade i Svensk Bokförteckning
för åren kring 1890, för att se om Ad. Johnsons Godtköpsromaner
möjligen var förtecknade. Det var de förstås inte.
När jag kom hem, låg ett brev från Dag Hedman och
väntade. Han hade kollat på UB i Göteborg om deras ex av
Andrieux bok hade bakre omslag. Det hade förstås inte Godtköps-versionen!
Ursprungsversionen hade det däremot, med reklam för 12 av förlagets
böcker. Tack, Dag!
Ikväll rotade jag så i mina hyllor med ”gamla” böcker,
och i bakre raden fann jag Israel Zangwills ”Tiggarkungen” från
Ad. Johnsons förlag 1894. Häftad, med rubriken ”Godtköps-Romaner
47” överst på omslaget! Det är ett elände
när man inte själv vet vad man har! Omslaget, och bakre
omslaget bifogas som bilagor. Förteckningen på bakre omslaget
är ju inte komplett, man har väl bara tagit med de böcker
man har kvar på förlaget vid tryckningen. Något tryckår
anges inte på omslaget. Men flera Jules Verne-utgåvor finns
det inte i serien; Ad. Johnson gav ju inte ut fler förrän 1903-1905
i serien ”Ungdomens Bibliotek”.
Bagsiden af Lars-Eriks fund:
Det fanns förstås fler utgivare av ångbåts- och
järnvägslitteratur i Sverige också. Dag Hedman redovisar
i sin ”Prosaberättelser om brott på den svenska bokmarknaden
1885-1920” också Emil Rolands (pseud för Emerich Eiben) bok
”Anna” från 1892, med uppgiften att det på omslaget står
”Godtköpsbibliotek för Svenska folket” (mitt eget ex är
förstås inbundet utan omslag…). Och Nordiska förlagets
10-öresserie 1912 gavs ut i en version med texten ”Gen. Sv. Pressbyrån
å tåg och järnvägsstationer 15 öre”. Det finns
säkert fler sådana! Jag har ett minne av att jag någon
gång sett en deckare från omkring 1930 med ett alternativomslag
för just tågförsäljning. Någon som minns?
Hälsningar! Lars-Erik
20. oktober 2007:
Hejsan!
Intressant artikel! Det lär ju förbättra resans kvalitet
att få läsa ett Jules Verne-äventyr när man
guppar fram i ångbåten! ;-) Jag förmodar att det är
omöjligt att få reda på hur stort antal dessa utgåvor
publicerades i. Hälsningar Peter (Harold)
20. oktober 2007:
Hej!
Ja, det är nog omöjligt. Man kan väl anta att Jules
Verne vid den här tiden var välkänd, och att upplagan av
boken var på åtminstone några tusen ex (betänk att
Strindbergs förstaupplagor inte var mer än på 1 000 – 2
000 ex!), och Gottköpsromanerna var ju bara restupplagan, som inte
gått att sälja direkt. Omslagen var troligen i tunt papper.
Inbundna ex utan omslag är ju identiska med den ursprungliga utgåvan
(bara omslagen var nytryckta!) och går inte att skilja. Dag Hedman
ska undersöka om det finns något ex med bakre omslag bevarat
på G-UB, så får vi se vad som i övrigt finns i serien!
Hälsningar Lars-Erik
16. oktober 2007:
Hej!
Det var ett intressant och helt nytt fynd, detta med ”Ångbåtslektyren”!
Jag har själv aldrig sett någon bok i den serien, men jag hade
ett svagt minne av att någon berättat för mig om den. Det
stämde – Björn Nilsson i Alingsås, en av Sveriges kunnigaste
samlare på äldre kriminalia, berättade att han har en bok
i serien: Louis Andrieux’ ”En polisprefekts memoarer”, Ad. Johnsons förlag
1889. Den är också omnämnd i Dag Hedmans bok ”Prosaberättelser
om brott på den svenska bokmarknaden 1885-1920”, Gidlunds förlag
1997. Dag Hedman redovisar dels den första utgåvan 1889, dels
denna version i serien ”Godtköpsromaner” med samma inlaga.
Det tycks vara så att Ad. Johnson gav ut restupplagor av böcker
som de tidigare gett ut med nytryckta omslag i serien ”Godtköpsromaner”
med lägre pris, troligen något år efter originalutgivningen.
Andrieux’ bok kom 1889, och är nr 24 i serien. Även denna bok
har texten ”Ångbåtslektyr” och ”Jernvägslektyr” på
omslaget, som saknar tryckår. Björn exemplar saknar bakre omslag,
och jag har därför inte kunnat få fram fler böcker
i serien, men man kan väl anta att de flesta av förlagets böcker
också gav ut som ”Godtköpslektyr”. Ad. Johnsons förlag
gav ju bara ut denna enda bok av Jules Verne, och det finns säkert
inte fler Verne i serien.
De flesta böckerna i serien ”Godtköps-Romaner” finns säkert
inte på universitetsbiblioteken, eftersom det rör sig om samma
inlaga som i den första utgåvan, och det alltså inte förelåg
inlämningsplikt.
Jag återkommer om jag får fram mer info!
Hälsningar,
Lars-Erik
2. september 2007:
Hej. Jeg leder efter Jules Verne bøger. Så jeg tænkte
at i måske kunne hjælpe med lidt info? :-)
Først og fremmest kan jeg fortælle at jeg ind til videre
kun har fået læst Kaptajn Grants børn og Den hemmelighedsfulde
Ø, begge fra Gyldendals Udødelige.
Første spørgsmål lyder nu på om disse gyldendal
bøger er fulde versioner, eller om de er beskåret?
Min version af Kaptajn Grants Børn er nemlig kun på lidt
over 250 sider, hvor jeg kan se at Schous orginale var på 530 sider.
Nu søger jeg nogle af de andre klassikere som Jorden Rundt I
80 Dage, En verdensomsejling under havet osv.
Jeg vil selvfølgelig gerne have nogle bøger som ikke
er omskrevet til børneversioner.
Hvilket forlag skal jeg vælge? Og hvilke bøger vil i anbefale?
Samt hvor kan de købes? - Jeg har blandt andet set versioner af
nogle af klassikerne til 69,- hos Sesams forlag (Aschehough) - Men har
ikke lyst til at købe en stærkt forkortet bog :-)
Håber i kan oplyse lidt for mig. Det kunne evt. også være
en god ide at vidergive nogle af disse oplysninger på jeres udemærkede
side? :-) Altså en lille oversigt over hvor man kan købe JV
bøger, og hvilke versioner der er tale om. Tror vi er flere som
er lidt fortabte i den her JV jungle.
På forhånd tak for hjælpen.
Søren Nielsen
30. august 2007: Ros
Hej alla!
Öppnade den danska Verneportalen för någon halvtimma
sedan och fann en helt ny avdelning med Jules Verne på svenska utgivna
i Finland.
Jag misstänker starkt att det är Lars-Erik Nygren som har
stått för det mesta av materialet till den nya bibliografin.
Vi är många som har mycket att tacka honom för.
Hoppas nu att andra som vet delar med sig av sina kunskaper på
portalen..
Själv kan jag bara beklaga min enkelspårighet som gjorde
att jag inte köpte de fåtaliga Finlandsvenska utgåvor
som under årens lopp kommit i min väg.
Hälsningar Jean Claesson
27. august 2007: Mere finsk:
Hej alla Verneentusiaster!
Jag vet inte om jag varit otydlig i tidigare inlägg. Om så
varit fallet kan jag bara ursäkta mig med min långa verksamhet
i den byråkratiska svenska grottekvarnen och ur denna faller som
bekant ofta språkliga missfoster ut.
Naturligtvis ska Tidens utgåva av Tsarens Kurir, som Henrik skriver
om, redovisas som en svensk utgåva oavsett var den har tryckts. Den
är ju utgiven av ett svenskt förlag och avsedd för den svenska
bokmarknaden.
Men utgåvorna av "Den ångdrivna elefanten" och "Uppror
i Indien" som Asplund redovisar, det vill säga den del av de hos Frenckellska
Tryckeriet i Helsingfors tryckta upplagorna som sedan har utgivits av Holger
Schildts Förlag avsedda för den lilla svenskspråkiga bokmarknaden
i Finland, bör redovisas under en särskild finlandssvensk rubrik.
(Detta gäller naturligtvis även om Schildts upplagor hade varit
tryckta på ett svenskt tryckeri) Om den finlandssvenska rubriken
sedan står under Sverige eller Finland är oväsentligt.
Huvudsaken är att det finns någon rubrik att redovisa upplagorna
under.
Hälsningar
Jean Claesson
26. august 2007: Videre om den svensk-finske debat:
Kære alle
Jeg vender tilbage til diskussionen om svensk-finske udgaver.
Da den startede kunne jeg ikke lade være med at købe den
udgave af Tsarens Kurir, som vist nok gav stødet til overvejelserne.
Jeg har nu haft tid til at studere den nærmere, og her er de bibliografiske
data:
"Tsarens kurir".
Översättning: Åsa Styrman.
Illustrerad av Erik Palmquist.
Tidens Förlag.
Tryk: Painoytymä Oy, Lovisa, Finland. 1975.
335 s.
ISBN 91-550-0683-3
Indbinding: Forlags-helkarton uden løst omslag.
Bogen er altså udgivet af det svenske forlag "Tiden", hvor vi
i den svenske bibliografi har 2 udgaver (1965 og 1993) med samme
oversætter og illustrator - samt samme illustration på yderpermerne.
Den er ganske vist trykt i Finland - men det er jo ikke længere
usædvanligt, at forlaget finder en udenlandsk trykker. Så det
gør ikke bogen finsk.
Der står ikke, at det er 2. oplag/udgave - men det sker jo også
ofte, at forlaget "glemmer" at anføre dette.
Iøvrigt kan 1993-udgaven ikke være 2. udgave; men må
være 3. udgave(hvis der ikke er flere?)
ISBN nummeret har gruppen som svensk - ikke finsk. Men det er jo forlagets
nationalitet der hentydes til.
Om bogen har været bestemt for det svensksprogede finske område
er der intet der siger - men det kan jo være. Jeg mener det er mere
sandsynligt, at det er en svensk udgave beregnet for svenskere, og at den
hører til i den svenske bibliografi.
Så min anbefaling er, at den indføres som supplement til
oplysningerne om Tidens Förlags udgaver i den svenske bibliografi.
Hvad mener du, Lars-Erik? Er dette korrekt?
Så må diskussionen om en svensksproget finsk bibliografi
fortsætte på et andet grundlag.
Men det var da sjovt at kunne finde en svensk udgave, som Peter Harold
ikke havde :-)
Bedste hilsner Henrik
Herj igen!
Ser att jag aldrig skickat detta till dig – det gick i ett mail till
Jean Claesson.
EWn bibliografi över Jules Verne på svenska ska självfallet
innehålla böcker som tryckts på svenska av finländska
förlag också – de är ju på svenska! Därom hoppas
jag att vi är överens. Men visst ska de också finnas i
en finlandssvensk bibliografi, om man nu vill ha en sådan! Eller
i en finländsk, om man definierar innehållet som böcker
av Jules Verne tryckta av finländska förlag, oavsett språk!
Väljer man att definiera böcker tryckta i Finland, så får
man med också böcker från svenska förlag, som valt
att av ekonomiska skäl trycka i Finland. Det är definitionerna
som avgör!
Det finns ju också Jules Verne på amerikanska förlag,
på svenska…
Hälsningar!
Lars-Erik
22. august 2007 (om nyhedsbrev no. 3)
.
Very good research work and very interesting!
If we will find the link between the german and danish cover illustrations
of the same style (as shown on http://www.jules-verne-club.de/Kaleidoskop/Hartleben_Titel/Hartleben_Titel.html
being a result of our cooperation in this question) this wood be of the
same value!!! By the way: one or two of the german cover illustrations
I have changed for better quality ones, and with a little chance this might
be extended in a couple of weeks.
This Newsletter No. 3: simply wonderfull!!!
Best greetings Bernhard Krauth
have a look at:
http://www.jules-verne.eu
http://www.jules-verne-club.de
http://www.bernhard-krauth.de
http://www.bremerhavenpilot.de
20. august 2007: Den finsk-svenske debat:
En bok som trycks på svenska i Finland för ett svenskt förlag
bör redovisas i en svensk bibliografi. Medan en bok som trycks på
svenska i Finland för ett finskt förlag bör redovisas
under en finländsk bibliografi. Jag menar att man bör skilja
på bokproduktion och utgivning.
Allt annat vore att uppträda som om Jean Sibelius eller Bernhard
Henrik Crusell var svensk tonsättare eftersom finlandssvenskan var
deras huvudspråk eller att kalla alla finländska svenskspråkiga
författare, till exempel Zacharias Topelius eller Edith Södergran,
för svenskar. Mina finlandssvenska vänner skulle ta sig för
pannan och stöna.
Att det behövs en särskild rubrik för Jules Verne i Finland,
utgiven på svenska av finska förlag är dock säkert.
Om denna hamnar under den svenska eller finska bibliografin är egentligen
ointressant, även om jag förmodar att finländare med rätta
anser att den bör hamna under den finländska. För var skulle
vi annars hitta Lars-Erik Nygrens "Begums 500 miljoner", tryckt och utgiven
på svenska i det då huvudsakligen svenskspråkiga Björneborg
(Satakunda?)
Med vänliga hälsningar
Jean Claesson
12. august 2007: Svensk Aller.
Hej igen!
Läste om de trevliga fynden som gjorts i danska Allers av Jules
Verne-berättelser. I svenska Allers känner jag till följande,
ifall det är av intresse:
En öfvervintring i isen (Un hivernage dans les glaces), nr 3-21
1886; Mäster Zacharias, (Maitre Zacharias qui avait perdu son amé),
nr 22-32 1886; Resan till jordens medelpuinkt (Voyage au centre du terre),
nr 15-39 1887; Robur Eröfraren (Robur le Conquérant), nr 40
1887 – 13 1888; Robinsoneras skola (L’ecole des Robinsons) nr 24-52 1888;
Plisk-plask (Fritt-Flacc) nr 11 1890; Doktor Ox’ idé (Le docteur
Ox), nr 6-12 1895; Månraketen nr 26-33 1934.
Kanske jag glömt bort något - ?
Hälsningar L-E
9. august 2007: Henri Leturque, har han nogensinde eksisteret ?
Hej!
Nu har jag letat på Internet i ungefär 10 timmar efter författaren
Henri Leturque, både på namnet och i diverse franska bibliografilistor
med en fransk/svensk ordbok bredvid mig. Tyvärr har jag inte hittat
något annat än böcker av honom samt diverse moderna forskare
som heter Leturque i efternamn, ett par lokala politiker samt en Marie
Leturque som gifte sig år 1711.
Kanske kan te sig något galet men jag är
pensionär och har tid. Dessutom väntar jag på en enklare
operation och kan just nu inte vara hemifrån några längre
stunder. Leturque har därför varit ett roande avbrott i den vardagliga
enformigheten.
Vänligen
Jean Claesson
Forside til en af de fire Leturqueromaner, der er medtaget i "I levende
Timer". Romanerne findes, men ikke forfatteren.
11. august 2007: Mystikken breder sig:
Hej igen.
Efter cirka 15 timmars sökande efter Leturque måste jag ge
upp.
Har bland annat mallat till "Jean-Marc Loffcier" på The French
Wold Newton Universe som sysslar med fransk SF samt detektiv- och äventyrsförfattare
från de senaste 200 åren och frågade om Henri Leturque
och fick följande svar:
No, I'm afraid I never heard of him.
Sorry,
JM
Mvh / Jean C
8. august 2007: svenske JV udgivet i Finland
???
Hej!
Det finns en liten sak som jag har funderat länge på.
Ska de böcker av Jules Verne som getts ut på svenska av
finska förlag för den lilla inhemska svenskspråkiga marknaden
redovisas på den svenska bibliografin eller på den finska?
Det saknas förvisso inte böcker av Jules Verne på svenska
utgivna i Finland, även om de är ganska få. Men i vilken
biblografi hittar man dem.
Hälsningar
Jean Claesson
Hej igen!
Jag har bara minnesbilder av svenska utgåvor från bl.a.Holger
Schilt i Helsingfors.Till exempel Ånghuset eller Jorden runt m.fl.
utgivna runt 1900. Kanske några av Verneentusiasterna i Sverige vet
mera.
Mvh / Jean C.
På antikvariat.net dukkede der i
denne uge følgende bog op:
VERNE, JULES: Tsarens kurir. Finland : Tiden.
1975. Pappband. Lite skavt. Namnteckning på försättsbladet.
Gott skick. 334 s. 8:o. 91-550-0683-3
¶ . Språk: Svenska. Översättare:
Styrman, Åsa. Originaltitel: Michel Strogroff.
DKK~ 60 · spørg h:ström
- Antikvariat & Bokhandel, Umeå (SE) · HST58237 ·
8. august 2007:
Hej Bjørn!
Jag menar att det som är intressant är en bibliografi över
Jules Vernes verk på svenska, inte om de tryckts i Sverige eller
något annat land – en del svenska förlag trycker ju t o m sina
upplagor i andra länder – skulle sådana också uteslutas
i så fall? Nej, allt som är tryckt på svenska ska med.
Jag tycker också att det är intressant med Verne-böcker
som tryckts på andra språk i Sverige, antingen det nu är
den famösa Söderns stjärna eller vanliga språkövningsböcker.
En viktig anledning till att de ska tas med är att de inte kommer
med i någon annan bibliografisk förteckning – fransmännen
tar säkert inte upp svensktryckta, franskspråkiga övningsböcker!
Jag har några upplagor på finska förlag. Trevligast
av alla är ”Begums 500 millioner”, tryckt i Björneborg på
eget förlag, häftad med omslag av blått papper. Frågan
är väl om den kanske är en förstaupplaga – kom den
ut före den svenska versionen hos Lamms? Återkommer med uppgift
om fler sådana upplagor.
Bästa hälsningar! Lars-Erik
8. august 2007:
Hej!
Under årens lopp har jag stött på en och annan titel
av Verne som både tryckts och utgivits i Finland. Tyvärr återfinns
dessa varken i den svenska eller finska bibliografin på den danska
Verneportalen.
Undrar därför om Vernesamlarna har några finska utgåvor
på svenska i sina bokhyllor. Om någon har något skulle
jag vara mycket tacksam om jag kunde få uppgift om titel, förläggare
och utgivningsår.
Själv minns jag mycket väl en volym jag såg för
några år sedan i Pygmalions numera stängda butik i Gamla
Stan. Volymen innehöll "Fem veckor i ballong" samt "Ånghuset".
En av dom tryckt och utgiven i Finland och båda från tiden
kring förra sekelskiftet. Dumt nog köpte jag inte bandet och
vet därför inte vem av dem som var finlandssvensken.
Mvh / Jean Claesson
9. august 2007
Kære alle
Det var vel forventeligt, at der skulle være finske Jules
Verne på svensk. Men da jeg ikke har stødt på dem, troede
jeg, at de svensktalende finner købte svenske udgaver.
Nu da de dukker op kommer spørgsmålet, som jean stiller
op: Hvor skal de stå?
Jeg synes der er 2 muligheder: De kan have deres eget afsnit i den
finske bibliografi - ligesom de fremmedsprogede i den danske(undervisningsudgaverne)
- eller de kan have deres egen bibliografi(som Grønland - Færøerne).
Jeg synes den første løsning er den mest naturlige - det
er jo ikke et geografisk område.
Hvad mener I andre?
Bedste hilsner
Henrik
Kære Henrik,
Jeg synes som dig, at de skal være et underafsnit i den finske
del. Så kunne man indvende, at den norske bibliografi bør
opdeles i "riksmål" og "bokmål", men det synes jeg dog ikke
vi skal gå ind på.
Kærlig hilsen Lejf
Hej igen!
Kan inte finna så många finlandssvenska upplagor. Asplund
förtecknar ytterligare en: Begums 500 millioner, G W Edlund, Helsingfors.
2 delar, 107 sidor, 1879. Det kom alltså tre versioner av denna titel
detta år!
Jag kan också bekräfta existensen av en finlandssvensk version
av den av Lindqvists 1953 utgivna ”Tsarens kurir”; den finlandssvenska
delupplagan kom på Söderströms förlag. Och A&K:s
utgåvor från 1970-talet kom ju också på Schildts
förlag. Fler har jag inte sett uppgift om – men det kan finnas flera
–Lindqvists gav ju ut flera Jules Verne-böcker, som kan finnas i finlandssvenska
delupplagor.
Hälsningar! Lars-Erik
3. august 2007:
Hej igen!
Följande har egentligen inget med Jules Verne att göra men
väl med de av Allers utgivna romanerna av den samtida Paul d'Ivoi
(Paul Deleutre) i serien "På lediga stunder" (I ledige Timer) och
uppgifterna om vem som illustrerat äventyrsberättelserna. Något
som även den förträffliga Verneportalen sysslat med.
Nr 57 (Dansk 58) Glasvagnen (Glasvognen) finns ingen uppgift om illustratör
i den svenska utgåvan men i Verneportalens innehållsförteckning
över samtliga band anges Th. Bompled som Illustratör.
Nr 59 (60) Den falske prins (Den falske prins) anges Th. Bompled som
illustratör i den svenska utgåvan, samma uppgift finns i Verneportalens
innehållsförteckning över samtliga band.
Nr 61 (62) Männen som så is (Maendene, der saa Is) I den
svenska utgåvan finns ingen uppgift om illustratör medan Verneportalen
uppger att Bombled illustrerat romanen.
Själv saknar jag Nr 65 (66) Radiumkungen (Radium'ets Konge) och
Nr 71 (72) De tio gyllen Topaserna (De ti gyldene Topaser) varför
jag självfallet inte kan uttala mig säkert om eventuella illustratörer
av dessa berättelser.
Men då det gäller illustrationerna i berättelserna i
Nr 57, 59 och 61 är dessa tveklöst gjorda Prof. Louis Charles
Bombled, 1862 - 1927, son till konstnären K.F. Bombled, 1822 - 1902,
elev till Evariste Luminais och verksam i Paris. Han belönades med
guldmedalj vid Världsutställningen i Paris 1900. Han medarbetade
i flera tidskrifter, till exempel Petit Journal, Illustration, Larousse
Universelle och Monde Illustration. Han tecknade även otaliga tennfigurförlagor
till samlare som Paul Armont, Otto Gottstein och Franz Biebel. Dessutom
gjorde han mängder av figurteckningar för Max Hahnemanns (sedermera
Aloys Ochels) firma Kieler Zinnfiguren, och det är i den sistnämnd
egenskapen jag känner hans teckningar.
På illustrationerna i såväl Nr 57, 59 och 61 kan man
se identiska signaturer, L B d, det vill säga den signatur som Louis
Bombled vanligtvis använde sig av och i Nr 61, Männen som så
is, finns flera illustrationer som är signerade L Bombled.
Alltså är det inte Th. Bompled, som Allers anger, utan
Louis Bombled som har illustrerat såväl Glasvagnen som Den falske
prinsen samt Männen som så is och förmodligen även
Radiumkungen.
Det fanns en samtida illustratör Th. Bompled, men honom känner
jag mest som tecknare av soldattyper i Napoleons armé.
Med vänlig hälsning
Jean Claesson
7. august: interessant fortsættelse fra Jean Cl.:
För att börja med Th. Bompled/L. Bombled så är
jag numera nästan övertygad om att det aldrig har funnits någon
Th. Bompled. Alla de teckningar som nu finns till salu på internet
och är tillskrivna honom har varit signerade LBd, eller L. Bombled.
Alltså är de tecknade av Louis Bombled.
Jag har också fått ett mail från Lars-Erik Nygren
som bekräftar att Louis Bombled även har illustrerat d'Ivois
Radiumkungen.
I den svenska utgåvan, Nr 59, av På lediga stunder finns
förutom Den falske prinsen även romanen Samaritklubben av L.T.
Mead/Robert Eustace. I den danska utgåvan anges en S.P. som illustratör
medan Lars-Erik Nygren anger att S. Paget har illustrerat romanen vilket
en av illustrationerna bekräftar eftersom man på den kan läsa
S. P(?)get.
Om Henri Leturque vet jag inget mer än att ganska många titlar
av honom ligger ute för försäljning på Internet från
både franska, tyska och engelska antikvariat. Men jag ska leta vidare
för att se om jag inte kan hitta några biografiska uppgifter..
Själv har jag ett minne av Leturque och Tremastaren Sparbössan
från min barndom.
Det var början av 1940-talet och jag kan ha varit omkring 9 - 10
år. Min farmor som drev ett stort åkeri, använde en del
av utrymmet i det gamla stallet till att förvara sina och sina 13
barns gamla böcker. Bland annat fanns där några blågrå
klotband med som jag trodde, en silverängel på pärmen.
I en av dessa fanns en illustration som visade två kineser bakom
en snabbeldskanon i fören på en båt. En konstig illustration
i vad jag då trodde vara en religiös bok. Detta var i Norrahammar
utanför Smålands Jerusalem Jönköping, även om
inte Classons var några anhängare till de otaliga frireligiösa
sekterna.
För cirka 10 år sedan såg jag ånyo boken i blågå
klot med kvinnan i silver på pärmen och texten På lediga
stunder inom en ram. Boken innehöll bland annat Resan till jordens
medelpunkt av Jules Verne. Jag började nu leta efter På lediga
stunder med romaner av Verne och den med de två kineserna bakom snabbeldskanonen.
För ett par år sedan hittade jag Nr XXXIII där bilden på
kineserna fanns med - Henri Leturques roman Tremastaren Sparbössan
som skulle visa sig vara en ypperlig äventyrsroman.
För närvarande har jag lyckats hitta 27 nummer av På
lediga stunder som innehåller minst en läsbar roman. Tyvärr
saknar jag flera med Lauri, d'Ivoi och Leturque. Den gamla serien från
Allers är mycket sällsynt på svenska antikvariat och de
auktionsgodsaffärer som köper upp hela dödsbon slänger
enligt egen uppgift oftast äldre böcker som de anser vara osäljbara.
Alltså kan man anta att åtskilliga delar innehållande
André Laurie, Paul d'Ivoi, Henri Leturque och Jules Verne har slutat
sina dagar i sopförbränningen ute i Lövsta.
Med vänlig hälsning
Jean Claesson
1. august 2007:
Hej!
Satt och bläddrade i några årgångar av tidskriften
Kamraten från 180- och 1890-talen. Här och där finns enstaka
illustrationer av t ex Riou, hämtade ur olika Verne-romaner, men med
bildtexter hörande till mer eller mindre spännande ”verneiader”
i tidskriften! Kanske kan intressera någon illustrationsfreak?
Hälsningar Lars-Erik
1. august 2007:
Hej! I min bibliografi över Nordiska förlaget 1909-1922 har
jag uppmärksammat att en del titlar i förlagets 25-öresserie
fanns utgivna i ett alternativt blått klotband med annan dekor än
den vanliga. Några sådana finns angivna för 25-öresserien
nr 16 och 43.
Bokvännen Jean Claesson har tillställt mig ett sådant
band innehållande Jules Vernes ”Ingeniör Roburs luftfärd”,
25-öresserien nr 8. Detta ex innehåller emellertid en etikett
med texten ”Standards Bokbinderi, Stockholm”. Det är alltså
inte ett förlagsband och platsar därför egentligen inte
i bibliografin. Men det är ju glädjande att fått ett problem
löst! Troligen förhåller det sig så, att bokbinderiet
– eller någon annan? – köpt upp en restupplaga av vissa titlar
i 25-öresserien, bundit in dem i det blåa bandet och gett ut
dem i egen regi.
Om Standards Bokbinderi vet jag ingenting, har sökt förgäves
på nätet, och har inte tillgång till något bokbinderihistoriskt
verk. Till de som kan ta emot bilagor, bifogas i alla fall en inscannad
bild av framsida och rygg av bandet ifråga.
Med vänliga hälsningar!
Lars-Erik
Lars-Erik.
Instämmer helt med dina slutsatser. Standards Bokbinderi måste
ha bundit en hel del ur 25-öresserien för att det skulle löna
sig för dem att låta tillverka en pärmstämpel. Författarnam
och boktiteln sattes för övrigt med lösa pinnar i stämpeln.
Mvh / Jean Claesson
5. juli 2007: Fra Kim om nyt fund af
Vernenovelle:
Forøvrigt har jeg et lille bidrag til de danske oversættelser
- muligvis kender I den godt, men den står i hvert tilfælde
ikke på hjemmesiden, så vidt jeg lige ku' se:
Allers Familie Journal 9. marts 1890 (nr. 11/1890) Plisk-Pladsk
- også kendt som Dr. Hjerteløs. Oversætter ikke oplyst,
men oversættelsen er forskellig fra den i "No. 9672" fra Andreas
Schou. Ingen illustrationer. Efter et hurtigt skim vil jeg vurdere, at
den ikke
er forkortet (fylder 4 spalter i fuld sidelængde). Jeg kan ikke
scanne den - den er meget for stor til min A4-scanner, og så er det
tilmed en gigantbog med to og en halv årgang i eet bind, men jeg
kan evnt. forsøge med digitalkameraet, hvis I vil have syn for sagn.
mvh. Kim
Svar fra Lejf: Hej Kim,
Novellen i Familiejournalen var der sikkert ingen af os, der kendte,
så en hel eller delvis affotografering med digitalkamera vil vi blive
glade for. Web-master Bjørn elsker at krydre de tørre lister
med billeder. Du har vel ikke tilfældigvis også årgang
1887, hvor vi har en mistanke om at
"Rejsen til Jordens Centrum" gemmer sig. Det gør den nemlig
i den tilsvarende
svenske FamilieJournal. Kærlig hilsen Lejf
Og starks efter også et fund fra Henrik:
Kære alle
Da jeg gik igennem mine bøger for at lede efter "Ill. Familie=Journal"
for 1890 - som jeg desværre ikke har - så bladrede jeg igennem
1889 og 1891, som jeg har i indbundne årgange.
I 1889 fandt jeg endnu en dansk førsteudgave af en Jules Verne
novelle:
"Et Verdensblad i Aaret 2889" (oversættelse af "In
the Year 2889") bragt som føljeton i 2 nr.: Nr. 41 fra 13. oktober
1889 s. 324-325 og Nr. 42 fra 20. Oktober 1889 s. 331 og 334-335.
Der er ikke angivet forfatter til novellen; men der er (besynderligt
nok) angivet: "Efter det Russiske".
Ved at sammenligne med oplysningerne i Else Toft Madsens "Jules Verne
science et fiction", Gads Forlag 2001 s. 69 ff. er det tydeligt, at det
er en oversættelse af den første engelsksprogede version af
novellen, som det formodes Michel Verne har skrevet, evt. med gode råd
fra faderen.
Hvorfor det angives, at det er efter det russiske, er da lidt af en
gåde. Det kan være en fejl, eller det kan være,
at novellen har været bragt i en russisk avis, og oversætteren
ikke har vidst bedre. Endelig kan det være en måde at undgå
forfatterhonorar på?
Den er i alle tilfælde publiceret i Danmark på et tidspunkt,
hvor Jules Verne har været overordentlig velkendt.
Men det betyder, at vi har endnu en dansk 1. udgave på plads(endda
fra novellens udgivelsesår!) - og vel den eneste oversættelse
af novellen til dansk?
Scan af starten medfølger. Bedste hilsner
Henrik
Kære alle
Så har jeg fået tastet teksten fra Familie-Journalen af
"Et Verdensblad i Aaret 2889" - medfølger som fil. Efter at have
set nærmere på teksten har jeg en supplerende teori om, hvorfor
det er angivet, at den er oversat fra det russiske: De politiske delinger
af verden, som skildres i audiensen med delegater fra de store magter er
jo ikke ligefrem smigrende - og det kan være at så politisk
sprængfarligt stof ikke kunne tåle et fransk ophav i Danmark
på den tid.
Men uanset årsagen, så er der jo ikke tvivl om, at det
er den amerikanske tekst, som på een eller anden måde har nået
Danmark et halvt år efter at den blev publiceret i USA. Sådan
som jeg læser Else Toft Madsen, findes der slet ikke en fransksproget
tekst før 1890.
Bedste hilsner Henrik
26. juni: Hej Jules Verne gruppen!
Jag har konstaterat att det hos Engelskspråkiga förlag finns
2 st böcker av Jules Verne som jag vet mycket lite om!
Kan ni informera mig om dessa? Finns de på Svenska? Är det
SF-böcker? Vad är franska originaltitlarna
De heter :
Into the Niger Bend (Book 1 of the Barsac mission)
City in the Sahara (Book 2 of the Barsac mission)
Med vänliga hälsningar Anders Allander e-mail : anders.allander@technicart.com
Her et scan af forsiden til den sidste fra min samling (Arco
Publications 1960, engelsk udgave ved I. O. Evans):
Svar fra Lejf: Hej Anders,
Der er tale om "L'etonnante aventure de la mission Barsac", der udkom
i 1919
og som antagelig er sønnen Michel Vernes værk. Måske,
måske ikke baseret på
Vernes efterladte papirer. De findes ikke på dansk og mig bekendt
ej heller på
svensk, men de er for nylig genudgivet på fransk. Jeg har desværre
ikke selv
læst de to bind.
Og fra Anders: Hej Lejf!
Tack för ditt snabba svar.
Jag har redan beställt dem från www.abebooks.com. Dessutom
beställde jag ännu en bok av Jules Verne : Invasion of the sea,
vilken också verkar vara en SF-bok. Vad vet du om den?
Med vänlig hälsning Anders Allander
Og fra Garmt: Franska originaltiteln är "L’Étonnante
Aventure de la mission Barsac". Den
här romanen har skrivits av Jules Vernes son Michel, och är
baserad på
berättelsen "Voyage d’études" (bara fem kapitel). Romanen
har publicerats
på Franska i 1914, och finns inte på Svenska.
Og fra Lejf: Invasion of the sea udkom i 1905 på fransk
med navnet "L'invasion de la mer" og
er således en af de sidste bøger, der udkom i Vernes levetid.
På den danske Verneportalen
har vi korte referater af romanerne her: http://www.jules-verne.dk/netverne.html
Håber, der hjælper dig.
Og fra Peter Harold: Hej Anders!
Det finns en fjärdedels svensk översättning av "L'invasion
de la mer", och den ligger i någon av mina
skrivbordslådor. Titeln är "Drama vid Saharasjön".
Någon so ;-)Någon som är sugen på att fortsätta
översätta den...?
När vi talar om "L'etonnante aventure de la mission Barsac" och
säger att det är i huvudsak Michel Vernes verk stämmer det
bara delvis. Hans far, Jules Verne, skrev utkast på de första
kapitlen, men avbröt det arbetet för att renskriva några
andra romaner som låg i närtid för publicering. Utan tvekan
hade Jules Verne en disposition över berättelsen, för han
gav sig aldrig i kast med att börja skriva på ett tomt ark utan
att veta var historien skulle hamna, eller vilka karaktärer som skulle
ingå.
Nu är varken Jules eller Michel Verne de enda författarna
som skrivit på den här berättelsen; 1911
hade en av Michels söner avlidit, och Michel lät därför
anlita en spökskrivare, journalisten André
Maurel, som fick skriva färdigt slutet på första delen
(om jag minns rätt; det finns säkert någon notering om
saken i "Den evige Jules Verne").
Med vänlig hälsning Peter Harold
14. juni 2007:
Hej igen!
Så har jag fått ännu en typ av böcker att leta
efter, Språkövningsböcker, åt vilka jag tidigare
inte ägnat en tanke.
Dessutom har Lars-Erik lagt in både utgivning och bilder av banden
på den danska Verneportalen, det vill säga det mesta en samlare
behöver.
Lars-Erik har dessutom lagt in en bild på de tre dekorerade röda
förlagsbanden av Vernes "De geografiska upptäckternas historia".
Så numera vet jag att mina tre, visserligen eleganta men något
slitna och solblekta svart/blå halvfranska band inte är förlagets
originalband. En kunskap som jag skulle kunna vara utan, för vem vill
få sina felaktiga uppfattningar rättade av så ovedersägliga
bevis foton av den äkta varan. Hoppas dock att Lars-Erik fortsätter
att mata Verneportalen med nya texter och foton om den svenska utgivningen
av Jules Verne.
Mvh / Jean Claesson
(bare rolig: vi bliver ved til I segner, hilsen Bjørn L)
Hej Peter och alla ni andra!
Ja, hur det var med rättigheter när Billes förlag gav
ut sin övningsbok vet jag ju inte, men jag är rätt säker
på att det senare i de allra flesta fall är reglerat med rättigheter
– det är ju oftast väl etablerade förlag som ger ut språkövningsböcker.
Och de är ju inte precis ett alternativ för andra att läsa
i stället för en ”riktig” upplaga!
Och jag tycker som sagt att den här typen av böcker ska vara
med i en bibliografi över utgivning på svenska/tryckta i Sverige.
Annars är de inte med någonstans. Jag har sådana med i
min Poe-bibliografi, Ted Bergman har dem med i Sherlock Holmes-bibliografin.
Och i min kommande Wilkie Collins-bibliografi kommer de att finnas med
– för övrigt också en bok från Billes!
Hälsningar!
Lars-Erik
12. juni 2007:
Ärade kollegor!
Jag tänkte hänga fast i det ämne som Jean gled in på
i sitt tidigare brev, om den ganska romantiska romanen som heter "I kolgrufvan"
på svenska. Nu minns jag inte om det finns så värst många
utgåvor av den från 1900-talet, men boken brukar dyka upp i
diverse
antikvariat emellanåt.
Det är en roman med ganska mild Jules Verne-känsla. Dels
gavs den ut när Verne inte längre var på modet (även
om hans dramatiserade berättelser gick för fulla hus på
teatrarna i Paris), och dels därför att en stor del av boken
inte har skrivits av Jules Verne. Jag läste för en tid sedan
en uppsats av Bill Butcher och [???] om originalmanuset till "I kolgrufvan",
där
Verne målade upp ett underjordiskt framtidssamhälle under
hela den brittiska ön, och att den undre världen var en avbild
av den övre, minus solskenet. Vernes tanke var att berätta om
Storbritannien, men förläggaren P-J Hetzel var inte nöjd
med idén . Istället förlades handlingen till en enskild
gruva i Skotland.
Faktum är att Hetzel inte var nöjd med särskilt mycket
beträffande berättelsen. Han gav sin författare anvisningar
om hur denne skulle skriva, och trots det så författade Hetzel
ett par kapitel själv på egen hand och lade till. När Verne
läste det slutgiltiga manuset skrev han till
förläggarens son och beklagade sig över att han knappt
kände igen berättelsen. När förläggaren fick höra
detta replikerade han kort " - ...så mycket bättre då!"
Om jag förstått saken rätt kommer originalmanuset att
läggas ut på nätet genom stadsbiblioteket i Nantes' försorg,
men det blir avscannade sidor av manuset, ej
digital text. Kanske öppnar detta för en utgivning av Jules
Vernes ursprungliga version av "Les Indes Noire" eller hur den franska
titeln löd.I mångt och mycket baseras den lokala informationen
i berättelsen på upplevelser från Jules Vernes egna privata
resor i norra Storbritannien. Hälsningar Peter (Harold).
Svar fra Nils Bjørn:
Kære alle
Jeg fandt det omtalte dokument ude på Butchers hjemmeside
http://home.netvigator.com/%7Ewbutcher/index.htm
Der får Verne læst og påskrevet af Hetzel i forbindelse
med tankerne om den store underjordiske by. Da jeg læste den som
dreng synes jeg det var spændende og mærkeligt med sådan
en by. Jeg havde ikke selv lyst til at bo under jorden.
hilsen Nils
Mere fra Nils om samme sag:
Kære alle
I Butchers artikel er der et link til manuskripterne.
http://www.arkhenum.fr/bm_nantes/jules_verne/_app_php_mysql/ms/recherche_alpha_cles.php
Det er ret små billeder, der kommer op, men manuskriptet står
skarpt. Næste problem er Vernes håndskrift, og til slut om
man kender ordene.
Det er rigeligt med materiale at kikke i!
Mange hilsner Nils
6. juni 2007:
Hejsan alla Vernesamlare!
Har just läst novellen "Framtidsexpressen" av Jules Verne.
Novellen måste härstamma från en idé som Jules
Verne en gång förmodligen diskuterade med André Laurie.
Principen för Vernes express är ju den samma som för Lauries
jättelika rörpost i romanen "Fem timmar under Atlanten". Även
om kraften från Niagarafallen är inblandad i Lauries rörpost
medan Vernes drivs av obestämd elektricitet.
Om novellen Framtidsexpressen är samma som "Un express de l'avenir"
av Michel Verne har jag ingen aning om. Men att den har mycket gemensamt
med rörposten i Lauries "Fem timmar under Atlanten" är obestridligt.
Hälsningar Jean Claesson
Samme dag fra Garmt:
Ja, det är den. Novellen har skrivats av Michel, och publicerats
i Le Figaro, Supplément litteraire, vol. 14, no. 35 (1 September
1888). Jag tror att den var en del av serien "Zigzags à travers
la science".
Garmt.
Om samme sag fra Peter Harold:
Hejsan!
Jag instämmer med Garmts information (finns det något europeiskt
språk som han inte behärskar?!!!), men Michel Vernes historia
är betydligt mer komprimerad.
Jag läste en teknikhistorisk bok från slutet av 1800-talet
som handlade om den fransk-brittiska tunnel man planerade (och också
började bygga) redan på den
tiden (eller var det 1700-talet?). Varken Pashal Grousset (Andre Laurie)
eller Michel Verne behövde fantisera alltför mycket för
att få en "vision" av en sub-atlantisk tåg-/postförbindelse,
eftersom tunnlar var synnerligen på modet vid den här tiden.
I övrigt vore det intressant att få ta del av Michel Vernes
övriga verk. Tyvärr behandlas han mycket illa bland många
Verne-kännare som anser att han begick ett brott genom att revidera
sin faders efterlämnade manuskript före publicering.
By the way, Pashal Grousset (Andre Laurie) började faktiskt på
nämnda Le Figaro som vetenskapsreporter och novelist, så man
får väl säga att "M Verne" var en slags arvtagare.
Garmt! Vet du om Grousset och Jules Verne möttes (bezocht)eller
umgicks? Behöver info till "Who is who in Verne" om den saken... Att
Laurie kom till begravningen (begrafenis) vet jag, men jag har inte läst
mig till att de träffades. Hälsningar Peter
Garmts svar:
Det tror jag inte. Om Laurie skrev "Begum", bodde han i London. Kontakten
mellan Verne och Grousset gick via Hetzel. Jag ser ingen anvisning i "Correspondence
Verne-Hetzel" att de möttes. Garmt.
Og fra Peter:
Du kan vara säker på att Garmt kan danska också...!
Tack för info, Garmt! Men jag undrar varför Grousset
väntade till efter Vernes död innan han reste till
Amiens? Hard feelings? Från vem; Verne eller Grousset?
Man kan bara spekulera...
/Peter
Og Jean fortsætter:
Hej igen!
Visst undrar man. Likheterna mellan den Verneska Rörposten under
Atlanten och den som figurerar i André Laurie/Paschel Grossets roman
verkar för mig vara alltför stor för att bara vara en tillfällighet.
Men som sagt, allt är möjligt och visst undrar man.
Något jag inte undrar över är att
jag efter ett par veckor äntligen fått boken som jag ropade
in på Tradera. Jules Vernes "The Child of the Cavern" med undertiteln
"Strange doings underground". Det var dock inte det underjordiska som var
underligt utan säljaren som verkade ha svårt att skilja sig
från boken som var i långt bättre skick än jag förväntat
mig. Endast ryggen var lätt blekt.
Bäst av allt, utom priset 30 :-, var att det
är en utgåva från Sampson Low, Marston & Company,
LTD i London och att det är den ursprungliga översättningen
av Kingston.
Boken saknar tryckår men de stiliserade svarta
symetriskt svepande jugendslingor på den blå kloten gör
att man kan datera boken till någon gång mellan 1900 och 1914.
I över en vecka letade jag efter bandet på
Internet och i dag hittade jag det. Men inte som "The Child of the Cavern"
utan på "The Clipper of the Clouds" från Sampson Low och bunden
i röd klot och med samma svarta jugendmönster som finns på
"The Child of the Cavern", och bäst av allt - tryckåret - 1910!
Samlandet har många aspekter.
Hälsningar
Jean C.
30. maj 2007
Hej igen!
Satt och tittade på den förnämliga Haggardportalen
och upptäckte två romaner som inte finns på danska men
väl på svenska. Kanske en bagatell men samlare av Haggard kanske
vill veta om romanerna finns på ett annat skandinaviskt språk.
De romaner jag tänker på är "The Lady of Blossholme"
från 1909 och som gavs ut i två volymer av Nordiska Förlaget
i Stockholm år 1911 med titeln "Frun till Blossholme". Översättningen
till svenska är gjord av Sten Granlund.
Den andra romanen är "Morning Star" även den från 1909.
Den gavs ut med titeln "Morgonstjärnan" i två volymer av samma
förlag 1911. Även denna roman är översatt till svenska
av Sten Granlund.
Jag har båda titlarna i förlagets svarta klotband med gulddekor.
Jag saknar tyvärr skyddsomslagen med omslagen finns medbundna av förlaget.
Med vänlig hälsning
Jean Claesson
sv. Lars-Erik har jo udarbejdet en fornem bibliografi over Haggardudgivelser
i Sverige, hvoraf alt fremgår. Men jeg vil da når du
nu nævner det, indarbejder de specielle svenske særoversættelser
i Haggardprotalen. Udover de nævnte er også Røde Eva
udgivet i Sverige uden at være kommet på dansk, og der skal
nok være flere. jeg ser på det. Hilsen Bjørn
22. maj 2007
Tryckfel
Först ännu ett stort tack till sällskapet för den
förträffliga Verneportalen. Ett tack som naturligtvis även
innefattar Lars-Erik Nygren som låter oss ta del av mängder
av äldre och nyare bokomslag och bokband.
Men har ni observerat att omslaget till "Två års ferier"
Barnbiblioteket Saga nr 27, 3 upplagan från 1913, saknar den blå
färgen. Ett tryckfel som förmodligen uppstått när
iläggaren råkat ta två ark då den blåa färgen
en gång skulle tryckas. Ett fel som jag även har sett på
omslagen till andra böcker från Saga som tryckts av Idun eller
Svanbäcks.
Jag skulle gärna sända er en bok ur den tredje upplagan, tyckt
med både den blå och den röda färgen, om jag haft
en sådan, men det har jag inte. Jag ska dock leta efter en i de fåtaliga
stockholmska antikvariaten, någon borde ha en sådan.
Med vänlig hälsning. Jean Claesson
10. maj 2007:
Än en gång - Den Danska Verneportalen är numera den
intressantaste av alla hemsidor på engelska, tyska eller franska.
Alltid något nytt som inte bara är nytt utan även intressant.
Senast var det raderna om I pälsverkens land som intresserade
mig. Romanen där Verne låter en kvinna framträda som ytterst
handlingskraftig.
Än en gång ett hjärtligt tack från Jean Claesson
i Akalla.
(vi takker for rosen, men i sandhedens navn er der jo en del hjemmesider,
bl. a. i Tyskland, der er utrolig meget flottere end hvad jeg har tid og
kundskab til at producere. Men glimrende, at siden efterhånden er
blevet meget dansk/svensk, og som jeg ofte har skrevet, savner jeg tilsvarende
kontakter til de øvrige nordiske lande. Bjørn L.)
19. april 2007:
Hej!
Idag var jag på UB i Lund och tittade igenom Minervas bägge
årgångar (allt som utkom). Den första årgången
har UB registrerat att den kom 1880, den andra 1881. Andra årgången,
som var tryckt hos S Oetingers tryckeri i Köpenhamn, innehöll
liksom den första 36 nummer med tillsammans nära 900 sidor. Inte
heller i UB:s exemplar finns några tryckår angivna! Årgången
innehåller fyra följetonger och en del korta texter samt illustrationer.
”Den hemlighetsfulla ön” startar i nr 1 och pågår hela
året till nr 36. Illustrationerna förefaller vara hämtade
från den franska upplagan.
Tre bilder bifogas (se den svenske bibliografi)! Bifogar också
bild på omslaget till ”Ett experiment af D:r Ox…” 1874, som
jag idag fått från Jean Claesson!
Hälsningar!
Lars-Erik
12. april 2007:
Hej!
Jag har dessvärre fått en besvärlig förkylning
och är inte i form att bege mig till Köpenhamn imorgon. Jag hoppas
att det kan bli vid ett annat tillfälle!
Jag tänkte passa på att berätta om ett litet Jules Verne
nu fynd istället. För några år sedan köpte jag
en årgång av en tidskrift som heter Minerva. I den finns en
följetong av Jules Verne: ”En femtonårig kapten”! Jag bifogar
några (4) bilder från tidskriften. Illustrationerna av H Meyer
är från den franska upplagan.
I mitt exemplar är omslagen inte medbundna, och det finns inga
årtal. Jag har kontrollerat på Universitetsbiblioteket, och
denna den första årgången kom 1879 med 36 nummer. Verne-följetongen
finns i nr 12-36. De första häftena är tryckta hos J V Andersens
boktryckeri, de senare hos S. Oettingers Tryk. Gissningsvis i Köpenhamn!
Jag tror att det också i Danmark fanns en tidskrift med namnet Minerva?
På sista sidan i denna första årgång står
också att man i årgång 2 avser att trycka ”Den hemlighetsfulla
ön”, men det har jag inte kontrollerat om man gjorde.
Med bästa hälsningar!
Lars-Erik.
27. marts 2007:
Hej!
Att olika samlares vardag, intressen och möjligheter är olika
vet väl alla. Nedan följer lite om hur en dag i mitt samlarliv
kan se ut.
I går lämnade jag in andra upplagan på engelska av
Jules Vernes "Godfrey Morgan, A' Californian Mystery" (L'école
des Robinsons) i det dekorerade gröna klotbandet från Samson
Low, Marston & Co hos bokbindaren för renovering av den slappa
bindningen och den trasiga ryggen.
Förutom bokbindaren besökte jag också några antikvariat.
Som vanligt gav det inget. Alfa på Drottninggatan hade en privatbunden
utgåva från 1800-talet av "Till jordens medelpunkt"
i en svart sliten skinnrygg och med fläckig inlaga. De hade även
en engelsk översättning av "L'Ile mysterieuse" från
förra sekelskiftet utgiven av Samson Lowe i förlagets dekorerade
röda klotband vilket hade nått en sådan grad av nedsmutsning
att den var obehagligt att ta i. Gemensamma för båda dessa var
det orimligt höga priset.
Hos Myrorna på Adolf-Fredriks Kyrkogata hittade och köpte
jag en fransk-svensk ordbok från 1970 för att i framtiden få
möjlighet att begripa vad som står på de franska Internetsidorna
under "Jules Verne et Hetzel - Cartonages extraordinaries" om Jules
Verne och utgivningen från Hetzel.
Satt sedan någon timma på kvällen framför datorn
och tittade på den danska Verneportalen som nu kan visa mängder
av äldre svenska omslag förmedlade av Lars Erik Nygren. Roligaste
var omslaget till "Det stora undret" som påminde om en sovjetisk
revolutionsaffisch från 1920-talet.
Har också börjat läsa originalutgåvan på
svenska av "Staden i luften" och blivit förvånad över
den himmelsvida skillnaden mellan Allers utgåva i På lediga
stunder från 1902 och Harriers utgåva från 1955 omdöpt
till "En stad i luften".
I På lediga stunder får man läsa en högklassig
äventyrsberättelse som har allt som kännetecknar en berättelse
av Jules Verne medan Harriers version är ännu en av alla dessa
förkortade och tillrättalagda, trögflytande och ibland rent
av intresselösa historier. Jag har alltid tyckt att originalversionerna,
där ingen varit inne och förkortat, förenklat och tillrättalagt
är de bästa och än en gång har denna känsla visat
sig vara rätt. Undantaget är väl det av Jules Verne som
Svensk Läraretidnings Förlag gav ut i serien Barnbiblioteket
Saga. Det som för många med mig blev introduktionen till
Jules Vernes värld.
Hälsar
Jean Claesson
18. marts 2007:
Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre och
bättre är det som Verneportalen och portalens Nordisk Jules Verne
Bibliografi har blivit. Den höjer sig långt över det förväntade
vilket, förutom ni i Danmark, förmodligen är Peter Harold
och Lars-Erik Nygrens förtjänst.
En bibliografi utan bilder på de redovisade upplagorna blir ofta
tröttsamma. Nu har denna svaghet blivit åtgärdad i den
svenska listan. Jag hoppas verkligen att detta manar till efterföljd
bland såväl norska som finska Jules Verne-samlare.
Jag vill än en gång tacka alla ni som gör den danska
verneportalen till en av Europas bästa hemsidor för Jules Verne
entusiaster.
Vänligen Jean Claesson
14. marts 2007:
Hej
Jeg hedder Henning Andersen og min hjemeside: www.vulkanolog.dk Jeg
har forsøgt at kontakte Jer telefonisk, men ved ikke hvor......
Jeg kunne godt tænke mig at få lidt oplysninger om, hvor
Jules Verne har sine vulkanologiske beskrivelser fra - ja han er jo fra
Augverne i frankrig, men alligevel er jeg stærkt interesseret i det.
Har I mon noget ideforslag. Jeg skal til Paris i næste uge. er der
et museum for ham mon der eller måske et sted, hvor man kan søge
oplysninger om det?
Hvilken adresse har I? Jeg kunne tænke mig at sende Jer en bog
jeg har skrevet, hvor jeg nævner Jules Verne en del gange for hans
vulkanologiske udtalelser i flere af hans bøger.
Med de bedste hilsener Henning Andersen
Kære Henning Andersen
Det var en interessant henvendelse til Selskabet, som jeg skal forsøge
at komme med et (supplerende) svar på:
Efter mine oplysninger, er Jules Verne født i Nantes i Bretagne,
hvor han levede hele sin barndom. Derefter flyttede han til Paris og senere
til Amiens i Picardiet. Jeg kender ikke til en tilknytning til Auvergne.
Jules verne var personligt meget optaget af sejlads og havet; men læste
sig til en utrolig viden om alt muligt fra geografi til historie samt næsten
alle aspekter af naturvidenskaberne. Han har formodentlig også læst
om vulkaner, for de optræder nogle steder i hans romaner. Udover
"Rejsen til jordens centrum" og "Den hemmelighedsfulde ø" hvor vulkaner
har en væsentlig rolle, har han skrevet en roman "Le volcan
d´or", som jo har vulkan i titlen. Desværre er den ikke oversat
til dansk. Jeg mener også at "Robur" har sit tilholdssted i en vulkan
i "Maître du monde" (Verdens behersker). Der kan være flere
steder, hvor vulkaner optræder i hans romaner, men dette er vist
de mest oplagte.
Det er da spændende at skulle en tur til Paris, me desværre
mener jeg ikke, at der er udstillinger, der beskæftiger sig med Jules
Verne nu.
De 2 steder, hvor der er centre for Jules Verne forskning og museer
er Nantes og Amiens(hvor der er museum i Jules Vernes hus, som for nylig
er istandsat). For nærmere oplysninger kan det være en god
idé, at besøge det franske Jules Verne selskabs hjemmeside:
http://jv.gilead.org.il/sjv.htlm.
Jeg håber dette kan være en lille hjælp
Bedste hilsner Henrik Wilfred Christensen
13. marts 2007:
Hej Björn!
Ja, jag kommer ihåg att du köpt bibliografier av mig tidligere!
Det är tråkigt att vi inte har en svensk Verne-portal, men den
danske är ju en fin skandinavisk portal istället! Den är
mycket väl gjord också!
Bilden på omslaget till Jorden rundt på 80 dagar är
från 3:e upplagan, Flodins förlag 1873.
Jag bifogar bilder på Fem veckor i ballong, 1873
Arkipelagen i eld och lågor, 1889
Martin Paz, 1878
I kolgrufvan, 1877
Begums 500 miljoner, 1879.
Jag har precis köpt en stor samling Jules Verne-böcker, som
jag håller på att sortera – 300 Jules Verneböcker, även
några danska! Om du är intresserad, kan jag sända dig en
lista på de böcker som ”blir över” och som jag tänker
sälja.
Där finns också ”Det stora undret”, boken som inte finns,
enligt Uno Asplund! Men den finns! Det finns 5 kända exemplar av den
– som jag känner till.
Hälsningar!
Lars-Erik
|